Ali Mirazimi Familj – Den molekylära patogenesmekanismen för hemorragiska febersjukdomar som Krim-Kongo hemorragisk febervirus (CCHFV) och ebolasjukdomsvirus (EBOV) kommer att undersökas i våra forskningsprogram (EBOV). Risken för att nya virussjukdomar sprids över hela Europa har ökat på grund av ett antal faktorer, inklusive ökad rörlighet i den allmänna befolkningen, de senaste klimatförändringarna som påverkar den geografiska spridningen av virala vektorer, djurhandel, immigration och ökade hot mot bioterrorism.
Nya antivirala medel och vacciner, såväl som en bättre kunskap om virus-vektor-djur-mänskliga kopplingar i infektionscykeln, behövs omgående i ljuset av dessa skiftande förhållanden. Patofysiologin för nyligen uppkomna virus är dåligt känd, särskilt i fallet med viral hemorragisk feber (VHF). Smittämnen från många olika virusfamiljer bidrar till VHF-relaterad sjukdom. Och några av de krämpor som dessa virus orsakar kan vara dödliga.
Trots allvaret i detta biohot är vår förståelse av viral biologi, patofysiologi, vaccinutveckling och behandlingar bedrövligt otillräcklig. Det enda sättet att skapa ett världsomspännande effektivt hälsoprogram för denna sjukdom är att nationella och multinationella program samarbetar och förenar spjutspetsteknologi och de mest briljanta hjärnorna. Internationellt, interinstitutionellt samarbete är centralt för alla våra ansträngningar.
Våra projekt syftar främst till att: Jag förstår bättre rollen av det medfödda immunsvaret i den molekylära patogenesen av dessa sjukdomar; ii) utveckla vacciner mot nya virussjukdomar; iii) utveckla nya terapeutiska verktyg för att bekämpa framväxande virussjukdomar; och iv) förstå interaktionen mellan virus och deras värdar (djur-, insekts- och mänskliga celler). Att göra bättre diagnostisk utrustning. Tillsammans med Innovative Medicines Initiative och Horizon 2020 Research and Innovation Program leder vi ett projekt för att skapa ett antiviralt medel mot sars-cov2.
Frontline-terapier för covid-19 och framtida coronavirusutbrott kräver en samlad insats över discipliner, teknologier, högsäkerhetslabb och snabb översättning av vetenskapliga rön till industrier. Detta är särskilt sant i ljuset av sars-cov-2-pandemin, som har blivit en aldrig tidigare skådad börda för folkhälsan, våra civila samhällen och den globala ekonomin. Vår grupp utvecklar ett banbrytande infektionsmodellsystem med hjälp av mänskliga 3D-organoider som har konstruerats i ett labb.
Vi undersöker också de antivirala egenskaperna hos rekombinant lösligt humant angiotensin-omvandlande enzym 2. (srhace-2). Det är också vårt mål att upptäcka och karakterisera nya värdcellsfaktorer som krävs för replikering av sars-cov-2 och andra coronavirus med pandemipotential.
Som en del av OPENCORONA-projektet (en samarbetsstudie finansierad av EU:s Horizon 2020-program och leds av professor Matti Sällberg vid Sveriges Karolinska Institutet) bidrar vårt labb till forskningen. Projektets slutmål är att leverera en nästa generations vaccination som är effektiv mot alla kända SARS-CoV2-stammar.
Professor Ali Mirazimi har ägnat sin karriär åt att utveckla vacciner för att bekämpa några av världens dödligaste patogener. Vid denna tidpunkt i coronaepidemin tycker han att prioriteringen borde vara att rädda livet på äldre och sjuka. Och de nya virala varianterna oroar honom. Det finns tjugotvå deltagande grupper från sex olika länder med huvudkontor i Sverige för projektet med titeln “Modern methods for create antiviral drugs.” Grupp ledd av Ali Mirazimi, en forskare.
Ali Mirazimis Vasastaden, Stockholm, bostad nås på 072-523 41 XX. Han delar bostad med ett antal andra, däribland Teodor Opasiak. Den här mannen föddes den 18 augusti. Marknadsvärdet på hans lägenhet är cirka 4 550 000 kronor. Bilpögden.se rapporterar att Ali inte har tillgång till ett fordon. Medianinkomsten för en stockholmare 54 år är 8 000 kronor högre än genomsnittet i landet. Lär dig hur mycket Ali tjänar på sin anställning och eventuella andra inkomstkällor han har med hjälp av Lönekollen.
Alis lägenhet är 46 kvadratmeter stor och har två rum. Det är betydligt mindre än grannarnas lägenheter. Huset byggdes 1905 och har bestått tidens tand. Hissen tar dig till tredje våningen, och den fjärde dörren till vänster är utgången (Lgh 1304). Utifrån fastighetens läge, storlek, bekvämligheter, och nyligen genomförda försäljningar i området, räknar booli.se ut att lägenheten borde sälja för cirka 98 913 kr/m2 om den skulle läggas ut till försäljning idag.
Akademiker och föreläsare vid Laboratoriemedicinska institutionen vid Karolinska Institutet. Med fokus på orsakerna till sjukdomsprogression, vaccinutveckling och förbättring, och skapandet av nya diagnostiska tekniker, undersöker detta studieområde virala zoonoser som utgör ett betydande hot mot folkhälsan. Den ständiga uppkomsten av nya SARS-CoV-2-mutationer har serikonsekvenser för befintliga behandlingar och förebyggande åtgärder.
Stark terapeutisk intervention är möjlig eftersom de 22 N-glykanställena i Spike är mycket konserverade bland SARS-CoV-2-varianter. I detta arbete använde vi en stor samling kolhydratbindande proteiner från däggdjur (lektiner) för att undersöka sockerrester i den receptorbindande domänen (RBD) av SARS-CoV-2 och den fullängds trimera Spike. Clec4g och CD209c är två lektiner som har visat sig binda till Spike mycket hårt.
AFM användes för att undersöka interaktionen mellan Clec4g och CD209c med Spike i realtid och med en molekylupplösning. Genom att fästa till en glykan vid RBD-ACE2-gränssnittet, vilket demonstreras av 3D-modellering, förhindrar dessa lektiner Spike från att ansluta till cellytor. Viktigt är att SARS-CoV-2-infektioner minskade drastiskt av Clec4g och CD209c. Dessa fynd identifierar potentiella receptorer som är inblandade i Spike-bindning och SARS-CoV-2-infektioner, och erbjuder den första heltäckande kartan och 3D-strukturmodelleringen av lektin-Spike-interaktioner.
Pan-variant terapeutiska behandlingar uppmuntras av CLEC4G och mCD209c lektins förmåga att hämma SARS-CoV-2 viralt inträde. Korrekt veckning och skydd av antigena virala epitoper från immundetektering uppnås båda genom glykosylering av virala proteiner (Watanabe et al, 2019; Watanabe et al, 2020b). Viruset använder värdglykosyleringsmaskineri för att producera denna glykansköld och garantera presentationen av självassocierade glykanepitoper.
Glykaner kan tjäna som ligander för lektinreceptorer förutom att skydda epitoper från antikroppsigenkänning. Humant immunbristvirus typ 1 (HIV-1) och allvarligt akut respiratoriskt syndrom coronavirus (SARS-CoV) är kända för att binda till mannosspecifika däggdjurslektiner såsom DC-SIGN (CD209) och dess homolog L-SIGN (CD299) (Van Breedam) et al, 2014). Lektinreceptorer är mönsterigenkännande receptorer involverade i virusinternalisering och överföring, och de uttrycks ofta på immun- och endotelceller (Osorio & Reis e Sousa, 2011).
DC-SIGN, L-SIGN, MGL och MR är välstuderade virusbindande lektiner, och de har alla visat sig känna igen SARS-CoV-2 Spike i nyare forskning (preprint: Gao et al, 2020). Det är oklart om andra lektinreceptorer är kapabla att binda Spike-proteinet och om sådana interaktioner kan ha funktionell relevans vid SARS-CoV-2-infektioner eftersom SARS-CoV-2 är mindre beroende av glykosylering av oligo-mannostyp än till exempel HIV -1 och visar mer komplex typ av glykosylering.
