Niklas Källner Familj – Niklas Källner tycker om att prata med andra män. Det bästa rådet han har är att stänga av GPS:en och istället fråga efter vägen. Det är då det intressanta händer. Och om han kunde ha fejkat värdet av kalpratet tidigare, så vet han bättre nu.
Att få ett jobb och tänka på sin framtid var ett ständigt samtalsämne bland gymkamrater. Niklas Källner kom att tänka på i varje scenario. Han stängde inte av alla tankar på att hitta ett jobb och gå på klass.Samtidigt som jag tycker om att jobba hårt, gillar jag också att veta att det är ett slut i sikte. Det har aldrig varit vettigt för mig att bosätta mig i en enda karriär för resten av mitt liv.
Han bestämde sig för att bli frilansare inom tv- och radiobranschen, och det är ett dynamiskt område som passar honom bra. Det finns en inneboende brist i denna variant eftersom “han bär över sin styrka från föregående uppdrag och väntar på att den ska användas i det aktuella uppdraget.
Några av de tv-program han har arbetat med är bland annat Nike, Go’kväll och komediprogrammet “I särklass med Niklas.” En bredare publik uppmärksammade sig när han intervjuade “Skavlan”, och de senaste åren har han synts i hylladen “Arvinge okänd” tillsammans med Kattis Ahlström. Att träffa nya människor regelbundet är en av de bästa sakerna han vet hur man gör.
Att prata med människor ligger i mitt blod. När man stannar och frågar sig om vägen går det framåt. När jag fokuserar på de vardagliga detaljerna dyker det upp berättelser som visar hur arbetsmjukvaran kan användas för andra ändamål.
Dessförinnan hade han inte haft mycket att över för ett sådant gäspframkallande samtal. Det kändes tråkigt och kom i vägen för samtalet om vad som faktiskt var intressant. Han ser det nu som ett värdefullt verktyg för att skapa kontakter med andra män och föra samtal till en djupare nivå. För fem år sedan inträffade vändpunkten på en strand i Kalifornien.
Jag började småprata med folk om det kommande presidentvalet mellan Donald Trump och Hillary Clinton. Det jag lärde mig där överträffade allt annat jag kunde ha läst. Två år senare skrev han boken som ger en grundläggande introduktion till kallpratandets konst genom talrika exempel och användbara tips.
Temat fördes över till Scenografin Let’s Talk som han skapade tillsammans med Kattis Ahlström. Det verkade finnas ett stort intresse för dessa frågor, vilket är att vänta med tanke på att alla kan relatera till ämnet. All kommunikation sker förstås inte genom ord, och det är där Niklas Källner hoppas kunna ta sin nästa bok.
Det ska handla om saker som inte är ett skämt. Att arbeta inom detta område har lärt mig vikten av hur man står, tonen i ens röst och liknande faktorer. Det är mycket tankar jag har fått lägga på det i mitt yrkesliv. Konsten att få den andra personen att känna sig trygg i en farlig omständighet. Niklas Källner tycks ngot knep, ju ha.
Han har förmågan att närma sig människor på gatan, utrusta dem med en mikrofon och övertyga dem att diskutera valfritt ämne framför en tv-kamera. Han behöver inte någons kalprata. . – Det är mnga saker. Hur jag närmar mig någon, vad jag säger och varför jag försöker hålla kameramannen lite bakom mig bidrar till slutprodukten. Det finns mycket annat som är svårt att sätta ord på efter det. Hur man är.
Han anser sig vara exakt likadan i sitt personliga liv som han är i sitt professionella. Han har ingen form av av- och p-knapp. Han är alltid på språng och har svårt att slappna av tillräckligt för att somna. Å andra sidan spelar han tennis två gånger i veckan och ibland padel. Dessa är båda lagsporter där du ständigt interagerar med andra människor.
Vi lever i en tid då många människor vill göra sina egna Ironmans och andra soloframträdanden. Det verkar ganska intetsägande. Padel spelas av fyra personer med en enda boll; Jag tycker att det här är ett välkomnande och vänligt format.
Niklas Källners dagar har blivit mer rutinmässiga det senaste året jämfört med tidigare år, men han har fortfarande haft mycket att göra trots att en del nya jobb tillkommit. Även om de flesta konferenser nu hålls online är han fortfarande efterfrågad som talare och konferensmoderator. Även radioprogrammet “Spanarna” i P1 medverkar honom regelbundet. Pastor Tomas Sjödins Indiska Jesus har med andra ord kommit hem.
När han vaknade första morgonen efter Jesu återkomst såg han “det varma ljuset över köksön där lampan satt”, som han beskriver det i sin krönika.För ett antal år sedan tillbringade jag tid i Indien och ansträngde mig för att följa i fotspåren av Tomas, en av mina tidigare lärare. Indien är ett utmanande land att resa genom. Underbart män, yo. I staden Chennai tror många att Tomas blev martyrdöd genom att få ett vasst föremål instucket i hans hals.
Det är en söt pjs med en bild av en asiatisk Jesus på. I många år lyssnade hon på berättelser om nätterna, men för runt ett år sedan fick hon en egen elektronik. Heliga slocknad, Jesus. Jag lämnade lampan hos Mats farfar, som är ett geni när det kommer till teknik och mycket annat.
Det tog orimligt lång tid innan den var klar, och sedan ytterligare en orimlig tid innan jag kunde skaffa den. Men nu är hon äntligen hemma, och utrustad med banbrytande, manipulationssäker elektronik. Den är även utrustad med en sensor som utlöser ett larm när smutsen börjar falla, vilket är ett trevligt extra. Att få Jesus återvända till Indien har fått mig att känna mig som ett barn igen.
