Ronny Pettersson Död – Om operationen för att ta bort skallfrakturer Ronnie Peterson ådrog sig på Monza hade utförts idag, skulle han ha dött. Martin Donnelly, en före detta racerförare, dog av liknande skador 1990 efter att ha fallit genom taket på ett hotell i Jerez. Liksom Ronnie fick Donnelly en brutal misshandel; den enda skillnaden var att han också var slö med medvetsloss.
Donnelly fick behandling på plats på sjukhuset, skickades snabbt till vårdcentralen, hans frakturer stabiliserades effektivt och han flögs till Sevilla för vidare vård. Donnelly hade en lång återhämtningstid, men han slutade inte med en dödlig emboli som Ronnie gjorde.
Vid en fettemboli är källan levern, och när den färdas genom cirkulationssystemet når den så småningom hjärtat och lungorna. En vanlig orsak till tromboembolism är ett slag mot huvudet, till exempel från en hammare eller ett slagträ. Tack vare dagens teknik kan vi nu testa vattnet för föroreningar innan vi installerar ett system för att förhindra bildandet av emboli.
Dessutom genomförs en sådan operation så snabbt som möjligt för att minska risken för observatörer. När insatsen trycks ihop med en vajer för att stabilisera den kan det bildas emboli. Så var fallet med Ronnies. Detta kan göra att en del av markören läcker ut i blodomloppet, vilket i slutändan hindrar lungalveoler från att uppleva den mycket fina kärl som de är kända för.
Professor Sid Watkins tar upp ryktena om att läkarna på Niguardasjukhuset var vårdslösa eller hänsynslösa i ett kapitel i sin egen bok. Det tragiska slutet för Ronnie förklaras här som ett resultat av olyckliga omständigheter, som presenteras med största uppriktighet.
Våren 2000 skrev Olle Haglund på Medical Link en artikel om den typ av skada som till slut krävde Ronnies liv. Vi har uppdaterat artikeln nedan (främst med det korrekta datumet för Ronnies död).Acute respiratory distress syndrome (ARDS; Chocklunga) är ett vanligt kliniskt tillstånd som kan vara dödligt för både kirurgiska och medicinska patienter. Orsakerna kan vara lunginflammation, aspiration (inandning av maginnehåll), lungkontusion, sepsis och andra former av allvarliga skador (exempelvis efter trafikolyckor).
Ronny Pettersson Död: 11 september 1978
De flesta patienter kommer att dö om de inte får sprutmatning och mekanisk ventilation. Prognosen, även efter sådan behandling, har varit ganska dålig och en dödlighet på 40-60 % har rapporterats i olika studier fram till helt nyligen.
För många svenskar står Ronnie Petersons för tidiga död av akut andnödsyndrom (ARDS) efter en Formel 1-olycka den 11 september 1978 som ett suggestivt exempel på sjukdomens tragiska effekter. Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS) kännetecknas av en infektion (vätske ansamling) som inte kan hänföras till störningar i hjärtfunktionen.
Ökad permeabilitet (genomsläpplighet) i hjärtat orsakas av skador på endotelet i luftsäckarna (alveolerna). Det centrala nervsystemet är också ett hot mot algens epitel (täckceller). Karakteristiskt är att denna ökade genosippbarhet följs av ett inflöde av proteinrik ödemvätska till alveolerna i den akuta fasen av akut lungskada och akut andnödssyndrom.
Sjukdomens fortskridande åtföljs av ackumulering av inflammatoriska celler och en mängd olika inflammatoriska substanser såsom interleukin 1, 6, 8 och 10 och TNF-alfa.
Historiskt har en tidalvolym på cirka 15 milliliter saltlösning per kilo kroppsvikt använts i ventilationsterapi. Gasmätaren som byts in och ut under en transaktion kallas “tidvattensmätaren”. En okontrollerad studie fann att minskad dagsljus minskade dödligheten.
Därefter visade en kontrollerad studie (Amato et al., 1998) att användning av låg tidvattenvolym minskade dödsfallen med 46 % under loppet av 28 dagar. Detta fynd kunde dock inte bekräftas av ytterligare tre kontrollerade studier. Den aktuella studien var en stor, välkontrollerad, randomiserad multicenterundersökning som syftade till att lösa denna kontrovers.
Patienter med akut lungskada eller ARDS deltog i den randomiserade multicenterstudien. Akut reduktion till 300 eller lägre av kvoten mellan partialtrycket för arteriell syrinx och den andra hälften av infiltrerande syrinx i båda lungorna krävdes för att delta i studien.
Den första behandlingen bestod av konventionell ventilation med en initial tidalvolym på 12 ml per kilo kroppsvikt och en 0,5-sekunders luftvåg uppmätt vid ett vattendjup av 50 centimeter eller mindre (ett “plat-tryck”). Den alternativa behandlingen innebar att man började med en tidalvolym på 6 ml per kilo kroppsvikt och ett plattryck på 30 centimeter vatten eller mindre. Den första stora vändpunkten var en patients död innan han skrevs ut från sjukhuset utan någon som helst hjälp.
Den banbrytande forskningen visar att överlevnadsgraden i fall av akut lungskada och akut andnödsyndrom (ARDS) kan förbättras genom mycket enkla modifieringar av befintliga ventilationstekniker. Traditionellt har bra ventilationsteknik fokuserat på att minska blodets surhet och återställa ett normalt gasutbyte.
Det har krävt cirka 15 milliliter blod per kilo kroppsvikt. En minskning av tidalvolymen kan orsaka surhet i blodet och minskad artärstelhet. Vetenskapliga experiment visade att en minskning av tidalvolymen ledde till en minskning av blodets surhet och blodvolym, men resulterade också i en förbättrad livslängd.
Dessutom visades det att hög tidalvolym, genom sträckningseffekter, kan skada lungalveolerna och förvärra lungskadorna. Som en ytterligare bieffekt av den nya tekniken ger behandlingen av ARDS nu olika tyngd åt olika faktorer. Det öppna lungkonceptet är ett annat namn för en liknande idé. Här öppnas först kollapsade (atelektatiska) sektioner av lungorna och hålls öppna med hjälp av specialiserade andningstekniker som skonar alveolerna från skador.
