Sophie Jahn Pappa – Sophie Jahn beskriver för Gilla Häst hur det var att växa upp i en mycket dysfunktionell familj, och beskriver en barndom kantad av fysisk och psykisk misshandel, behovet av att ställa svåra frågor och inte minst hur kärleken hon kände till sina husdjur hjälpte till. henne genom de mörkaste tiderna.
Sophie Jahns memoarbok “Pappas flicka p hästgrden”, där hon med egna ord beskriver den mystiska Hästgrden, har blivit en stor framgång. Hennes historia exploderade 2018 tack vare en dokumentär med samma namn som sändes på P1.
Sophie och hennes föräldrar, Jerry Jahn, drev ett av Sveriges mest prestigefyllda stuterier under 1980- och 1990-talen från sin idylliska hästgrden Eneby, strax utanför Stockholm. Här bedrivs också högkvalitativ hästuppfödning och träning.
Men bortom den idylliska fanern var saker och ting inte så perfekta som de verkade. I dokumentären “Hästgrden” talade många av kvinnorna som arbetade eller red på godset om att de blivit avskedade för sexuella övergrepp och andra former av övergrepp.
Sophies pappa, Jerry, arresterades och dömdes senare till fängelse. Efter att ha avslutat sin lärlingsperiod återvände han till gården och fortsatte att driva verksamheten.Dotter Sophie har skrivit en bok som heter “Pappas flicka p hästgrden” om sina upplevelser och beskriver ett familjearrangemang som hon senare insåg var mycket dysfunktionellt och präglat av grotesk övergrepp och misshandel.
Allt började med ett enkelt blogginlägg. Jag kände mig irriterad och arg, och jag visste att jag behövde släppa en hel del. Av den anledningen satte jag mig ner och skrev och skrev och skrev… Jag visste att jag behövde berätta min historia, men det var så lätt att se att.
Den här artikeln fick mycket uppmärksamhet både inom och utanför det vetenskapliga samfundet. Och många människor talade fram för att ge uppmuntran och stöd.Ett barn skulle ha vuxit upp i ett paradis med hästarna och andra djur. Det fanns också en betydande gemenskap bland de många män som kom och gick från området. Det var fantastiskt att växa så snabbt.
Men bakom den idylliska fasen låg psykisk och fysisk misshandel, en tragedi och en plågsam upplevelse som Sophie beskriver som en fängelsehåla.Min far införde allt strängare metoder för bästa rekrytering allt eftersom tiden gick. Han blev väldigt charmig. Några av mina tidigaste minnen handlar om att han lade min syster och mig i en frys över natten eftersom han tyckte att vårt hus var för kallt. Vi var bara lugna och samlade om fågeln.
Sophie säger att de viktigaste sakerna är de “nattridnings” han lärde barnen att göra mitt i natten. De buntades ihop igen den natten för att trassla ihop sig med ungdomarna som han hade övertygat sig själv om att han skulle “göra häst av.” Ett ganska klumpigt tillvägagångssätt i avsaknad av några kontrollformer överhuvudtaget, som Sophie uttrycker det.
Vi blev forskarhundar med tillgång till dessa räddade hästar som kom direkt från källan till problemet. Det fanns inget annat att göra än att stanna kvar för kungens och fosterlandets skull. Mina fötter blev svullna av kylan. Jag hade ingen aning om jag skulle överleva överfarten.
Allt jag önskar är att ha blivit älskad och tröstad. Eftersom jag inte blev disciplinerad av min pappa på det här sättet fick jag istället kärleken till hästarna. Men jag önskade verkligen att någon ung dam hade pratat med mig. Jag behövde kommunicera och hitta någon som var intresserad av att höra om mina erfarenheter.
Att det fanns andra människor i min omedelbara närhet var tröstande och gjorde situationen lättare att hantera, men om någon hade antytt att min pappa hade gjort något fel så hade det varit helt annorlunda. Han var helt isolerad från samhället.
Podden av Sophie Jahn och Gilla Häst. Sophie Jahn intervjuades av Lisa och Malin för Gilla Häst-podden.Sophie menar att det finns mycket med svensk kultur som man inte ska fördjupa sig i, närmare bestämt en tyrannikultur som är potentiellt skadlig och dessutom fortsätter att frodas trots att mycket har förbättrats.
Hon framhåller betydelsen av en persons rapporteringsansvar och sociala ansvar för ett barns välfärd. Därför har Sophie även lanserat en kampanj under hashtaggen #Vgafrga, som uppmanar folk att ställa tuffa frågor om de misstänker att någon är sjuk.
Det är viktigt att ha öppna samtal om svåra ämnen och ställa skarpa frågor om man misstänker att en annan person har det svårt. Men det är också avgörande att vara tyst och grubbla om personen du frågar har öppnat sig, så att de inte känner sig så ensamma med sina tankar.
Sophie har inte hunnit sätta sig ner och se hela dokumentärserien “Hästgrden”, som nu också ska förvandlas till ett inslag. Som barn var jag skyddad från det sexuella bettet från ogrens ilska, och som ett resultat fick jag allt svårare att höra de enkla sanningarna, vilket orsakade en hel del ångest inom mig själv.
Jag pratar mycket om vad jag vet och vad jag har upplevt, så det var lätt att införliva mycket av det. För att komma vidare och finna frid med mig själv och se det goda i den jag är nu, har jag förlåtit min pappa. Därför har jag inget intresse av att modifiera de levnadsvillkor som han har tvingat på andra människor, och som jag vet att många lider av än idag.
