Björn Hellkvist Familj – För hockeytränaren Björn Hellkvist kom diagnosen Parkinsons sjukdom som en chock även om han inte var helt oförberedd. Om du känner dig nere, ta Hans enkla råd: “Bryt ihop och grt ut”, men övertyga dig själv om att du kan återgå till ditt vanliga liv.
Det tog lång tid för Björn Hellkvist, men ögonblicket han satt i köket med sina nyfödda tvillingdöttrar och bara tippade huvudet fram och tillbaka innan han sökte läkarvård var för fem år sedan.När jag försökte hålla hand med min partner kändes det som att hennes hand var fast i marken och allt jag kunde göra var att följa efter. Björn Hellkvist hävdar, “Genom att spendera lite tid i kylskpsdörren kunde jag bekräfta att min mamma inte skadades i olyckan.”
Men han hade redan fått många ledtrådar om att något inte stod rätt till.Det hade handlat om kramper, trötthet och yrsel, samt kaffekoppar som han inte kunde låta bli att spilla, en domnad högerhand när han spetsade på huset, eller att inte kunna kratta sig för att hans vänstra hand inte kunde. hitta rätt plats att ta.
Han hade dock övertygat sig själv om att boka ett läkarbesök inom de kommande fem åren genom att säga, “ahh, det är snart över.”Björn Hellkvist är en hockeyspelare som arbetat sig upp till toppen av proffsligan genom intensiv träning och dedikation.
Men vid 17 års ålder knackade han plötsligt den perifera nerven på höger sida och började reagera långsammare, möjligen ett tidigt symptom på sjukdom, vilket gjorde det svårare för honom att spela bra och undvika hårda tacklingar.
Björn Hellkvist förklarar, “När jag var 21 sa läkarna till mig att jag var tvungen att sluta för att jag hade för många medicinska problem och för många ohälsosamma vänskaper.”Istället gjorde han en karriär som tränare så att han kunde fortsätta delta i sporten han älskade.
En reumatolog konsulterades när han var 32 år, men diagnosen Parkinsons sjukdom ställdes mycket snabbt. Björn Hellkvist visste alltför väl vad det var eftersom hans föräldrar båda hade drabbats av sjukdom ända tills de gick bort. Jag var helt slut.
Björn Hellkvist säger att man vid 32 års ålder inte vill ha den typen av sjukdom som gör att man hela tiden undrar hur ens pappa var när han dog.När han väl tog L-dopa för första gången var diagnosen definitiv.Han tar fram glasögonen och säger: “Det var fantastiskt första gången jag kom ut från optikern och såg att det var syren på träden och inte bara grönt.”
Efter det första året av att ta L-dopa, återgick livet till sin tidigare enkelhet; det tog bara några dagar att vänja sig vid drogen.Jag avslutade jobbet bra, men en dag när jag vände på gallret märkte jag plötsligt samma stukningar i vänster och höger hand, säger han.
Det var med andra ord början på en väldigt lång tid. Med tiden minskade läkemedlens effektivitet och värre biverkningar följde. Björn Hellkvist höjde dosen av sina mediciner så att han framgångsrikt kunde slutföra det krävande jobbet att träna för den skurkaktiga skurken Rögle.
Efter en lång dag kollapsade han av epilepsiliknande anfall och delirium, vilket föranledde en akuttransport till sjukhuset och överlämnande av sin vård till neurologerna vid Lunds Universitetssjukhus.
Där gjorde de påståendet att hans förhöjda dopaminreceptorer var resultatet av självadministrerad kattmedicin. Läkarna slutade ge honom mer smärtstillande och började leta efter en ny behandling som skulle fungera för honom. Men det var en anständig väg att gå.
För två år före för ungefär ett och ett halvt år sedan, när vi äntligen hittade det rätta, var det en paus i handlingen. Men när det hände var det som om livet helt enkelt hade fallit tillbaka från himlen, säger han.
Men han vet om den här medicinen kommer att fungera på lång sikt. På grund av detta planerar Björn Hellkvist och hans läkare en procedur för djup hjärnstimulering (DBS), där elektroder kirurgiskt implanteras i hjärnan för att stimulera dopaminceller.
Operationen i sig kommer inte att göra honom friskare än han är nu, men han kommer förhoppningsvis att kunna dra ner avsevärt på sin medicinering.På så sätt kommer han också att ha en stor chans att leva ett produktivt liv under en längre tid.
Men operationen är unik eftersom han kommer att vara medvetslös medan elektroder implanteras i hjärnan så att läkaren kan observera effekterna av att stimulera hjärnan i realtid och avgöra om det avsedda området stimuleras eller inte. Det är inget som stör Björn Hellkvist.
Ingen man, säger han, skulle vilja vara inblandad i något sådant, men det skulle vara själviskt av mig att inte göra det jag ser som rätt för min familj.Björn Hellkvist jobbar hårt för att förbättra sina möjligheter, men han jobbar också hårt på egen hand.
Han tvingades sluta sitt jobb som tränare för Rogues direkt innan laget nådde sitt mål och avancerade till elitserien, och han beskriver hur han hamnade i en djup depression som fick honom att överväga självmord en tid. Den ideala idrottsmannen är stor, stark och oslagbar.
Jag lättade in i anpassningen, men det fungerar inte för den här sjukdomen. Folk behöver tänka om sig själva, säger han. Hela ens livsplan faller sönder, och man känner snabbt som om deras egen personliga deadline för att leva har påskyndats drastiskt.
Trots att Björn Hellkvist har Parkinsons sjukdom i sin familjehistoria (hans farfar dog också av sjukdomen) har han aldrig testats för att se om han bär på någon av de relativt nya riskgenerna för tillståndet. Så länge det inte finns någon effektiv bromsmedicin, enligt hans mening, tjänar det inget syfte.
