Marit Kapla Familj – Marit Kapla växte upp i det avlägsna norra värmländska samhället Osebol, nära Klarälven. Efter att ha flyttat till Osebol för att få dottern Marit fick hennes pappa en lärartjänst på Klarälvdalens folkhögskola i den närbelägna staden Stöllet. Hon gick ut gymnasiet i Torsby, fortsatte med att studera journalistik i Stockholm och arbetade sedan som journalist i Värmland ett tag innan hon flyttade till Göteborg.
Hon har gjort insatser på Filmkrönikan i SvT och Nöjesguiden. Från 2007 till 2014 var hon ordförande för Göteborgs filmfestival som dess kreativa ledare. 2009 satt hon i juryn för filmfestivalen i Cannes Jurypris för innovation i kortfilmskategorin. Förutom sitt fokus på film och sitt eget skrivande är Marit Kapla en av två redaktörer för tidskriften Ord & Bild sedan 2016. Hon och hennes make och dotter har bosatt sig i Göteborg.
Vi har sammanfattat hela artikeln om Marit Kapla till denna kortare. Genom att använda ett lånekort, logga in eller registrera dig för en prenumeration får du tillgång till mer innehåll och fler funktioner.Vinnare av Augustpriset Marit Kapla njuter av Erik Anderssons munterhet, lånar generöst av Selma Lagerlöf och finner tröst i Ninni Schulmanns deckare. Du kan läsa om hela hennes liv i dessa romaner.
Oden, en strategi utvecklad av Daniel Gustafsson. Det tilltalar mig väldigt mycket. Författaren beskriver det moderna livets främmande och löjliga närhet med ytterst stilsäkra ord. Min telefons autokorrigeringsfunktion vände ordet “Osebol” till “Odenplan” när jag kontaktade vänner och familj för att meddela att jag hade börjat arbeta med en bokuppsättning i Osebol.
Svetlana Aleksievich, författare till “Krig har inget kvinnligt ansikte.” I början av 2010-talet läste jag alla Aleksijevics böcker när de översattes till svenska. När jag träffade henne kände jag äntligen att jag hade ett framgångsrikt proffs att se upp till.
Jag hade precis slutat jobba på Göteborgs filmfestival 2015 när jag skrev en uppsats med titeln “Krig har inget kvinnligt ansikte”, och då tappade poletten. Om jag någonsin skulle kunna skriva boken om min hemstad Osebol skulle den vara i den stil som Aleksijevitj skulle ha använt.
Väldigt knepig fråga att svara på. Även om jag har sett den fantastiska filmatiseringen av Virginia Woolfs Orlando är jag glad att jag läste boken. Heliga ko, det är en fantastisk bok. Som ett sätt att illustrera ojämlikheten mellan könen är det ren briljans att få huvudpersonen att byta kön i mitten av berättelsen.
Hela bokens atmosfär, inklusive dess fräckhet, kreativitet och humor, har mig helt övertygad.Författaren Erik Andersson har en elak humor. Medan jag var på tåget kunde jag och min medredaktör Ann Ighe inte låta bli att skratta högt åt hans Reseberättelse till Yttre Hebriderna i senaste numret av Ord & Bild.
J.R.R. Tolkiens Hobbiten och Sagan om ringen: De två tornen. När jag var runt tolv eller tretton läste jag den första boken i Tolkiens trilogi med stort nöje, men jag kunde inte ta mig igenom Sagan om de två tornen. Vad jag kan minnas var det många konflikter och armérörelser.
För det mesta anstränger jag mig för att inte slå mig själv över att jag misslyckas med att åstadkomma något som jag antingen inte vill eller inte har tid att göra. Å andra sidan planerar jag att läsa mer av Fjodor Dostojevskijs verk så småningom. Min enda erfarenhet av undergroundlitteratur är genom An Underground Diary. Och det var fantastiskt.
När jag och min syster var små läste min far högt ur Asken Yggdrasil: en urgammal gudomlig berättelse av Alf Henrikson och Edward Lindahl. Fantastisk läsning som subtilt förmedlade en mängd information om fornnordisk mytologi.
Nästan fyra år har gått sedan Marit Kapla förlagsdebuterade med Osebol, en bok baserad på intervjuer med lokalbefolkningen i hembyn. Nu tillgängligt på totalt fyra språk verkar Värmlandstidsdokumentet ha uppmärksammats av läsare långt utanför landets gränser. Det är chockerande och totalt oväntat, säger hon; hon kunde inte ha sett det komma alls.
När Marit Kapla tilldelades 2019 års Sveriges tjusigaste litterära pris var motiveringen bakom priset att “individuella visioner blir sånger där olika hjärtan spelar.” Det var hon som myntade termen “Osebolsmetoden” för att beskriva det förhållningssätt hon tar till sitt arbete, som fokuserar på att framkalla känslomässigt resonanta svar från intervjupersoner.
Peter Graves, den engelska översättaren, har valt att hålla sig till en form av vardaglig lantlig engelska som innehåller några äldre ord.Se hur Marit Kapla översatte “grisigt”, som betyder “envist” i norra Klarälvdalen, i utdraget ovan. Tanken är att utforska hur dokumentärmakare väljer att välja bort material i sin arbetsprocess.
Nu ska han och Marit Kapla göra en egen version av filmen eller boken där de transkriberar Staffan Juléns intervjuer för dokumentärverket Kärlek (Karlek på svenska).Enligt Marit Kapla, projektledaren, skulle det vara fördelaktigt att på något sätt avsluta dokumentärmakarnas engagemang i processen.
En ny sommartradition för mig är att lyssna på ljudböcker på väg från Göteborg till Osebol. Flickan med sn I hret av Ninni Schulman, den första i deckarserien utgiven av Hagfors, är den enda jag hunnit läsa hittills, men fler kommer det att bli. Ett ord till Aleksievich först.
En annan inspirerande person är Selma Lagerlöf. Jag uppskattar hennes användning av återhållsamhet och känslor i sitt arbete. Jag har också hämtat inspiration från hennes författarskap av Gösta Berlings epos för Osebol.
