
Svante Pääbo Barn Ålder – När jag ringer Svante pääbos kontor i Leipzig svarar han direkt efter första signalen. Där, på sidan om sitt jobb som professor i genetik och evolution, går han mycket detaljerat igenom den svenska översättningen av Neanderthalmannen.
Jag diskuterar just nu om jag ska ge den det svenska namnet “De dödas gener.” Och det är en undertitel som hänger ihop med neandertalmannen på något sätt. Du tycker att det är alldeles för lätt att läsa, eller hur? Svante Pääbo trodde att det var runt den tiden som han blev ombedd att visa sin boksamling i tidningen Vi Läser.
Eftersom jag inte tror att litteraturen spelar så stor roll i mitt liv, blev jag lite nedstämd över det. Men så hittade jag mina gamla referensböcker, där jag hade skrivit ner allt jag läst de senaste tjugo åren. Det verkar som att böckerna är mycket viktigare än jag trodde från början. De första listorna från 1967 tyder på ett växande intresse för det förflutna. I sin helhet slog Jan Fridegrds vikingatrilogi — Land, Trägudars Gryningsfolket och Offerrök — till Pääbo.
Frans G. Bengtsson skrev kort därefter “Den röda ormen”. Jag minns att jag var intresserad av detta ämne i mina yngre år, och det har återuppstått. Ett intresse som väcktes i unga år när min mamma tog mig till Egypten. Efter det läste jag massor av litteratur som hänvisar till dig, inklusive böcker av Torgny Säve-Söderbergh och Sinuhe den egyptier, samt en med titeln Egyptisk egenart. Egentligen finns det inte så mycket läsmaterial för ett barn.
Idag blir det betydligt mindre. Efter jobbet gillar jag att läsa i sängen. Många författare, inklusive Henning Mankell och Liza Marklund, spås bli mer lästa som ett resultat. Men jag läser också för att hålla kontakten med Sverige och köpa det jag ser genom takfönstret i mitt sommarhus i Kristianstad. Som exempel kan nämnas Jonas Gardells serie Torka aldrig trar och Zlatans bok.
Jag har ingen aning, men jag märker i mina bokmärken att både “Vilhelm Mobergs Din stund på jorden” och “Arthur Schnitzlers Sterben” kommer upp i samband med min mammas bortgång. Att läsa om hur andra människor har hanterat liknande känslor var till hjälp. Att läsa, korrigera och modifiera mina medarbetares arbete utgör en stor del av min dag. Efter det har jag ingen lust att läsa fler vetenskapliga verk inom vetenskapsområdet.
Jag har verkligen inte så mycket tid att läsa. Ofta har jag hört resultat diskuteras muntligt långt innan de publicerades i den akademiska litteraturen. I Leipzig, Tyskland, vid Max Planck Research Institute där Svante Pääbo för närvarande är professor, möts du av en klättervägg när du går in i byggnaden. Svante ansvarar för att förutse byggarbetsplatsen som sådan. Fram till för några år sedan, då han själv fick barn, var han en flitig vandrare.
Svante och hans liv representeras av Klätterväggen. Hans vänner beskriver honom som en äventyrare som fortfarande bär sitt barn inom sig, ett socialt fenomen som motiverar omgivningen att ge sina bästa prestationer.
Sune Bergström, Svantes far och Nobelpristagare i sin egen rätt, hade faktiskt en annan officiell familj i stadsdelen stermalm i Stockholm. Och även där upptäcktes en son som hette Rurik. Även om Svante kände Rurik visste Rurik nästan ingenting om honom. Inte förrän båda bröderna fyllde 50 år kom skandalen fram.
Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelpriskommittén och Nobelstiftelsen vid Karolinska Institutet, besökte Svante Pääbo i hans hem i Leipzig strax innan priset offentliggjordes. Pääbo var “överväldigad och otroligt glad” och frågade om han fick berätta för sin fru. Dessutom finns Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology, som han grundade 1999, där.
Svante Pääbo har utvecklat en metod för att analysera forntida DNA och har med hjälp av denna teknik gjort en rad viktiga upptäckter. Dessa inkluderar kartläggning av neandertalarnas utbredning, upptäckt av en tidigare okänd mänsklig förfader och tillhandahållande av bevis för att genetiska kopplingar existerade mellan moderna människor och deras utdöda förfäder.
Arkeologi och paleontologi är avgörande för att undersöka frågor om mänsklighetens ursprung. Men tack vare Svante Pääbo kan vi nu också få svar genom genteknik, vilket Juleen Zierath, professor i klinisk integrativ fysiologi och ledamot i Nobelkommittén vid Sveriges Karolinska Institutet, noterat.
Hon berättar att hon först blev intresserad av att lära sig analysera forntida DNA medan hon arbetade med Svante Pääbo. Utöver sina doktorandstudier om immunförsvaret vid Uppsala universitet arbetade han även med ett sidoprojekt för att isolera DNA från mumifierade insekter.
Det kommer inte att bli lätt, och Juleen Zierath förklarar varför och hur man förbereder sig för de utmaningar han förväntade sig. Det är möjligt att kemiskt förändra och fragmentera gamma-DNA. DNA från både mikroorganismer och moderna människor kan kontaminera den ökända brunnen. Hon berättar att medan många andra redan hade gett upp var Svante Pääbo fräsch, ärlig och extremt noggrann.
I början av 1990-talet fortsatte han sina ansträngningar att lösa den till synes omöjliga uppgiften som nyutnämnd professor vid universitetet i München. Först nollställde han DNA som finns i mitokondrier, en delmängd av cellulärt maskineri som lagrar sin egen kopia av den genetiska koden. Chansen att lyckas ökar eftersom DNA finns i så många kopior. Med hjälp av DNA extraherat från en benbit som var 40 000 år gammal kunde han rekonstruera det första kända neandertalarnas släktträd.
Nästa hinder var att analysera neandertal-DNA från cellkärnan, där huvuddelen av den genetiska informationen lagras. Hans forskargrupp vid Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology uppnådde denna bedrift 2010 när de publicerade ett komplett neandertaliskt genealogiskt träd.
Jämförda studier visade att den senaste gemensamma förfadern till moderna människor och neandertalare existerade för minst 800 000 år sedan. Det upptäcktes också genom forskning att neandertalare och Homo sapiens fick barn under de tiotusentals år som de delade en gemensam historia.
