Åsa Moberg Föräldrar – När författaren och krönikören sa Moberg beskriver sitt tumultartade förhållande till sin mamma Ulla, skriver hon: “Oss emellan var vi alla taggar tung.” Anna Moberg hade tidigare skrivit om konflikter i skönlitterär stil; men i den självbiografiska boken Livet (Natur och Kultur) fokuserar hon rakt på höjdpunkterna utan att sockerlacka någonting. Slutresultatet är en berättelse om en dotter som har varit främmande från sin mamma i nästan 40 år och som nu måste klara av de destruktiva effekterna av samvetskval.
Varför dök jag inte upp på min mammas 50-årsfest samtidigt som jag visste att jag gjorde henne upprörd genom att inte vara med? Det förbryllar den 70-årige Moberg än idag. Hon skyller sig själv, i sina mörkaste timmar, för sin mammas förtida död i leukemi. Mödrar och döttrar var helt överens om allt: de musikinstrument som deras dotter skulle spela, kläderna hon skulle bära, hennes vänkrets, hennes syn på tid och hennes självförtroende.
Både “Det där klarar du aldrig” och “Nu kommer du för skicka igen” var återkommande mammareplikes under hela Mobergs utveckling. Avled 1986, Ulla Moberg. De återkommande frågorna är för många och svåra att svara på. Finns det mudder-doudder-förhållanden dömda till en livstid av värdelös personlighet? Isa Moberg och hennes mamma hade kanske varit vänner om de hade kunnat leva längre i dagens värld. Och barnlösa Saa Moberg hade arbetat för att adoptera ett barn som skulle kämpa lika hårt med henne som hon gjorde mot sin mamma.
När Moberg funderar och undersöker den aktuella frågan upptäcker hon förklaringar till varför hennes förhållande till sin mamma Ulla var så ansträngt. Det ena är det nära band som Ulla Moberg delar med sin mamma, och det andra är tidens gång. På 1950- och 1960-talen verkade det bara naturligt för kvinnor att slå ut mot sina manliga motsvarigheter. Den nuvarande tendensen att döttras offentligt omfamnar sina mödras och använder dem som förebilder var oförutsägbar.
Ulla Moberg, född i Maans och uppvuxen på en Malax-gård i östra Sverige, hade höga mål för sina tre barn. De skulle vara välutbildade och socialt skickliga från unga år och skulle värderas för sitt kulturella kapital. Sa Moberg växte upp på Lidingö i en familj utan tv, bil eller sommarbostad, men där pengar aldrig sparades på böcker, konserter eller teaterbesök och där det moderna tänkandet redan satt sig på vad som var nödvändigt och vad som var överflödigt.
Den klassiska musiken var nyskapande och framåtsträvande, medan de tecknade filmerna, serietidningarna och schlagern var inaktuella. Att tro på vad som helst är livsviktigt för ens överlevnad och att tro på det som är rätt är ännu viktigare (åtminstone enligt Ulla Mobergs mttstock).
Det fanns också begränsningar för vilka färger som inte kunde kombineras inskrivna i regelboken; rött och orange var en sådan kombination och blev snabbt en fansfavorit hos David Moberg. En sista regel var att allvar inte kunde blandas med lättsinne.
Och det var längden på deras hår, där Ulla Moberg valde kortare lockar och Moberg älskade hennes tjocka midjelnga hrsvall. Den moderna mannen eller kvinnan är både sällskaplig och glad, vilket framgår av deras förkärlek för fester och genom deras välslipade förmåga att planera och organisera hushållssysslor. Hon delade sin mammas entusiasm för historien om kvinnors frigörelse.
Själv hade jag velat att Ulla Moberg skulle bli journalist, men när hon sökte tv-jobb fick hon nej eftersom den sterbottniska dialekten kunde förstås trots hennes ansträngningar att prata svenska. I hennes ställe blev Ulla Moberg sångpedagog och grundade Stockholms Musik- och Pedagogiska Institutet tillsammans med Madeleine Uggla.
Under en period delade familjerna Uggla och Moberg sommarbostad. När husets son Magnus Uggla hackade Ulla Moberg och kallade henne “veteran” under en scenföreställning ville Anna Moberg, som ständigt talade illa om sin mamma, ställa upp och svara på ett samtida sätt.
Kopplingen till min pappas advokat var mer avslappnad. Rolf Moberg var en typisk pappa från 1950- och 1960-talen, vilket innebar att han tillbringade större delen av sin tid hemma. Han försökte vara grovt oberoende men fann att det inte fungerade för honom. Han hänvisade till sin dotter som ett “geni” när hon bara var fem år gammal och försåg henne senare med tankeväckande livsråd; efter att sa träffat sitt livs kärlek Tor-Ivan Odulf, varnade hennes far henne för att vara försiktig med dem som “kyssar med tungan i flickans öra.”
När 16-åriga Amanda Moberg träffade Odulf, som var 17 år äldre, blev hon helt bortsopad. Strax därefter hoppade hon av gymnasiet och flyttade in hos Tor-Ivan Odulf på hans stuga i Vitabergsparken, Stockholm. Föräldrarna var långt ifrån situationen, men deras protester hjälpte till att avvärja den; för att Moberg ville växa upp och bli vuxen.
Men när hon behövde pengar för att främja sina egna intressen inom textilkonsten, satte hon upp broschyren och köpte de nödvändiga förnödenheterna för sina egna pengar. Efter att deras far Tor-Ivan Odulf gick bort 1988 lämnades hans söner Rolle och Mårten i goda händer.
Vid 24 års ålder hade Moberg blivit beroende av sin äldre och kraftfullare sambo, men vid 41 års ålder upptäckte hon att hon äntligen var ensam, en roll som tidigare skrivits för henne. Våra föräldrar och syskons omvårdnad formade vår skeva syn på att en familj kan vara något bra och starkt snarare än en skakig institution.
Ockso släkten i Finland fanns kvar, utan så mycket som ett ord om förändring genom årtionden av tyranni. Var annars kunde Oberoi ha överlevt under tre år av trogen övergivenhet?
