
Erik Videgård Sjukdom – Efter en lång kamp mot cancern fick Kocken Erik Videgrd ta bort sina njurar. Det som dock stör honom mest är bristen på kontroll och överblick i bakgrunden. Han sa, “Det är omöjligt för mig att prova en hamburgare som ett exempel, och jag kommer att gå miste om det.” Tandläkaren tyckte att han borde ha kollat upp det.
Efter ytterligare undersökning av både behandlande läkare och en andra läkare, som tagit biopsi, stod det klart att ämnet i fråga hade kommit från en cancertumör i vänster tonsill. En cancerform som växte upp som ett nässelutslag och därmed blev en svärm på tungan.
När jag fick frågan var jag inte direkt skramlad, utan istället fokuserad och rationell. Jag skulle vilja sätta stopp för detta! Jag och mina syskon hade mycket lättare att hitta arbete på grund av det. Maktlösheten i att inte veta hur det skulle gå för mig, om jag skulle gå över huvudet…
Diagnosen var en trea i fyrgradig skala, och terapeuterna var bara intresserade av cellgifter och strlning. Smaklökarningen, eller “kock”, som de heter på engelska, är Eriks sätt att ta sig till jobbet, och det överraskade dem tills de var på fötter.
För idag är jag snarast ännu bättre än jag var tidigare, de var väldigt vältajmade. Att jag kunde få mat via sond under ett helt år gjorde dock att mina smaklökar fick vila. Jag är väldigt tacksam för att jag fick behålla min tunga. Det finns de med samma diagnos som var tvungna att operera bort hela eller delar av tungan, vilket hade varit skrämmande.
I september samma år fördes han akut till sjukhuset. Tumoren hade krympt, och allt såg hoppfullt ut när det dök upp. Förutom att få upp blodtrycket såg tryckkammarhandlarna till att han fick en bra start på blodgenomströmningsprocessen.
Erik, å andra sidan, hade ingen aning om vad effekten var, och han gjorde succé i marknadsföringen av Eriks förmåga att öppna munnen. Han kunde bara höja den några millimeter till slut. Vi var fast i New York City sommaren 2011 med vår familj och det kändes som om vi var mitt i en jordbävning. Smärtan, som han beskrev följa honom som en snudd på en stig utöver det vanliga, varade tills det var dags att återvända hem.
Det fanns inget som tydde på att operationen, som genomfördes omedelbart efter patientens ankomst, var något annat än en framgång för honom. Denna nya blandning av ben, sensor, skal och muslin från Eriks vad behövdes för att komma fram till en långsiktig lösning. Operationen tog lång tid, men den lyckades. Men vad han inte märkte var hans tidigare höga morfinintag mot smärtor.
Efter operationen skulle doserna ha varit ännu högre. Jag kunde hitta en lång dos på min nuvarande plats. Mitt i slitet och en trakealkanyl i halsen kunde jag inte kommunicera hur djävulskt min ont hade varit, så jag stannade där i tre dagar innan min dos äntligen höjdes. Erik sa att det var några jobbiga dagar.
Jag vaknade i morse och upptäckte att han hade misslyckats. Han hävdar att han tror att ondskan kommer tillbaka. Han oroar sig dock för sina framsteg varje dag. Utseendet har blivit påverkat och det känns trkigt, men det är inget jag går och tänker på.
I början tyckte jag att det var svårt för folk att titta på mig, men nu tänker jag inte på det. När något händer är Vuxna redo att prata om det, även om det inte gör det. Som ett resultat kommer jag att berätta vad jag vet om barn.
Jag tror att det är en bra idé att fråga, för det kommer att göra det hela mer dramatiskt, säger Erik och berättar att utseendeförändringen inte kom som någon överraskning eftersom läkarna hade informerats om vad som skulle hända under reklamationen.
Det viktigaste för mig var att vara frisk och fungerande. Så, jag tänker inte oroa mig för min kekes förlusten. I det här fallet är det en bra idé att undvika att ha någon kontroll eller uppsikt över grunden. Det verkar som att jag inte kan äta min mat längre. Det går till exempel inte att sätta på en hamburgare och det stör mig.
Som vanligt tar det här cirka tio minuter och det gör mig vansinnig. Det är lätt för mig att stoppa i örat på grund av bågbygget i strupen, vilket har lett till att jag ofta börjar vara värd oövervakad.
En annan trkig konsekvens av sjukdom är att han kommer att fortsätta vara spänd i kroppen om han fortsätter att prata under en längre tid. Eller, om du föredrar, om du ringer det just nu. Det är lätt att språket blir sladdrigt. Men de vackra sakerna är borta, och det sätter stor press på honom.
På samma sätt noterar han att han har blivit mer empatisk mot både sig själv och sina nära och kära, vilket är en positiv bieffekt av cancer.Efter den här upplevelsen har jag kommit till slutsatsen att livet inte går.
