Harriet Andersson Ung – Född 14 februari 1932, Harriet Andersson är en svensk skådespelerska som blev internationellt framstående som medlem i filmaren Ingmar Bergmans aktiebolag. Hon porträtterar ofta häftiga, nedåtriktade typer.
Harriet Andersson gick på Calle Flygare teaterskola när hon var 15 år och började sin scenkarriär där. Hon arbetade tillsammans med regissören Ingmar Bergman på många Malmö stadsteaterföreställningar som började 1953 och slutade 1956.
Andersson sköt ner hissoperatörsteorin i en intervju med Mick LaSalle från San Francisco Chronicle 2008: “In a lift!” Haha, jag hade ingen aning. Nej. En gång i tiden, när jag bara var 14 år gammal, arbetade jag som hissförare. Hon var dotter till sjöchef Johan Valfrid och Agda Teresis Andersson och föddes den 14 februari 1932 i Stockholm.
År 15 skrev hon in sig på Calle Flygares skådespelarakademi och 1949 uppträdde hon i Annie Get Your Gun och Snow White på Oscarsteaterns barnmatinéer.Efter att ha börjat sin filmkarriär som statist i Motorkavaljerer 1950 (skriven av Vilgot Sjöman och regisserad av Gustaf Molander), fortsatte skådespelerskan Harriet Andersson att spela 11 roller på två år (från 1950 till 1952), varav den sista var den huvudroll i Defiance (skriven av Sjöman och regisserad av Molander). På grund av detta castade Ingmar Bergman henne som titelkaraktär i hans film Sommar med Monika.
Hon gjorde också en framgångsrik karriär i revyerna på Scalateatern, där hon sjöng hits som “Vill du ha en sommar med Monika” Hon blev en av Sveriges mest framstående skådespelare efter att Ingmar Bergman cast henne i flera av hans filmer (bland annat Sawdust och Tinsel , A Lesson in Love, Smiles of a Summer Night, and Through a Glass Darkly).
Harriet Andersson började dejta Ingmar Bergman 1953 och de två arbetade det året tillsammans på Malmö Kommunteater. När Bergman satte upp Pirandellos sex karaktärer på jakt efter en författare, Kafkas Slottet och Vilhelm Mobergs Lea och Rachel fick hon utmärkelser för sina framträdanden.
1956 återbesökte hon Stockholm och spelade titelrollen i en dramatiserad bearbetning av Anne Franks dagbok på Intimanteatern, som hon fick strålande recensioner för. Nästan samtidigt gjorde Liv Ullmann samma del på scenen i Stavanger.
Harriet Andersson samarbetade med många framstående svenska filmskapare, däribland Jörn Donner (En söndag i september) och Mai Zetterling (Loving Couples, The Girls). Harriet Andersson har spelat mer än 90 roller på film och tv, och hon anser att filmindustrin är hennes “naturliga miljö”. Hennes senaste stora roll kom i Lars von Trier-filmen Dogville från 2003.
Petra Andersson (född 1960) är Harriet Anderssons dotter, och hon delade hem med regissören Jörn Donner på 60-talet, då de två samarbetade i flera filmer. Vid filmfestivalen i Venedig 1964 vann hon priset för bästa skådespelerska för sin insats i Donners To Love.
Ingmar Bergman kallade Harriet Andersson “en av världens finaste skådespelerskor” i intervjusamlingen Tre dagar med Bergman från 1992 (Tre dagar med Bergman). “Jag antar att kameran älskar partiklarna som omger Harriet och att hon gillar dem också,” sa han.
Till skillnad från många andra skådespelare knutna till Bergman som varit mindre angelägna om att ge en fullständig och uppriktig bedömning av mästaren, skrev hon 2005 en bok i intervjuformat med titeln “Harriet Andersson”, där hon svarar på frågorna från medförfattaren Jan Lumholdt med uppriktighet. I sina repliker ger hon en svidande sammanfattning av sin tid med Bergmans filmer. Så han gjorde mig till en hembiträde först, gjorde mig sedan till vansinne och dödade mig sedan flera gånger.
Harriet Andersson spelade rollen som en ung föregångare men har bevisat att hon inte är någon att lägga i en låda. Hon är erkänd över hela världen för sina roller i filmer som Ingmar Bergmans Gycklarnas afton, Sommarnattens leende, Ssom I en Spegel, Mai Zetterlings åldrande par, Flickorna, och Lars von Triers Dogville. Det första porträttet av cancersjuka Agnes i Viskningar och rop, en av Harriet Anderssons många graverade pappersrullar, gav henne en Guldbagge.
Anderssons unika narvaro om filmduke har inspirerat filmskapare under flera generationer genom att hitta en balans mellan det jordnära och det utomjordiska. Nyligen beslutade Svenska filminstitutet att fira en svensk filmikons 90-årsdag med en speciell ceremoni.
Den 14 februari klockan 19.30 kommer en visning av Jörn Donners Att älska att hållas på Bio Victor-teatern på Filmhuset. Filmen släpptes 1964 och tävlade om Guldlejonet på filmfestivalen i Venedig, där Harriet Andersson vann Coppa Volpi för bästa kvinnliga biroll och slog Monica Vitti med flera. Filmkritikern och författaren Jan Lumholdt, som skrivit hennes hyllade biografi, och regissören Christina Olofson, som regisserat Harriet Andersson i två filmer, kickar igång hyllningskvällen.
