Jens Hultén Familj – Hollywoodskådespelaren Jens Hultén har medverkat i en rad filmer. Hans familj har bott i samma stilfulla Stockholmslägenhet sedan 1900-talets början, men han lämnar sällan huset. Hans soloshow “Sista Matchen”, som han ska resa med i höst, har hållit honom sysselsatt hemma. Din familj har bott i samma hyreshus sedan sekelskiftet.
Ange hyressituationen. I Vasastan, där mitt hem spänner över generösa 120 kvadratmeter, njuter jag av mitt äldre stuckatur med stuckatur och kakelugn. Ljus strömmar in i min lägenhet på grund av dess höga läge. Eftersom jag har varit fast bosatt här länge är jag bekant med varje tum av huset. Även om jag plötsligt tappade synen imorgon tror jag att jag skulle klara mig.
Vi har ett mix av möbelstilar. Investera i en lyxig plyschsoffa och spara pengar genom att köpa ett begagnat bord. De går ihop lite som en outfit, med den gamla jackan som kompletterar de fashionabla behåarna. I vår familj är min mammas yrke som inredningsarkitekt. Något jag hämtat från henne är en önskan om att få ett trevligt och estetiskt tilltalande hem.
När det kommer till stil föredrar jag något rustikt och vintage. Jag är inte ett fan av den skarpa, moderna estetiken hos många designhotell. Det ska kännas varmt och välkomnande. Den känslan av mysighet borde vara närvarande även i frånvaro av en verklig eld. Sovrummet är rostrött tegel, lite som Moulin Rouge, men inte för hårt för min smak. Det finns tre olika grå färger i utrymmet, allt från en ljusgrön till en ljusgul till en djupblå.
Att Jens Hulténs favoritrum inte finns är ingen nyhet för honom. Det finns en specifik funktion för varje utrymme i huset. När jag föredrar ett objekt börjar de avundsjuka grannarna i de andra rummen klaga. TV-rummet är där du kommer att tillbringa dina kvällar, medan loungen är där du kommer att spendera dina dagar. På 1960-talet cementerades den igen.
Jag har några ljus som brinner lågt på kakelugnen. Att ingen kommer in. Att få chansen att vara med mina nära och kära i en miljö där jag kan koppla av och fokusera på mitt eget välbefinnande är en stor välsignelse. Det råder mycket oordning i omvärlden. Extremt praktiskt. Även om jag får separationsångest när jag måste lämna mitt hus, försöker jag göra det bästa av situationen på hotellrummet innan jag beger mig till kontoret.
Jag har förtjänat mig tillbaka hem. Att vara ett skilsmässobarn kanske bidrar till mina känslor av osäkerhet. Att bli äldre har sina fördelar, men den här har bara blivit värre för mig. Innan jag går på teater eller en inspelning sitter jag ofta hemma och avslutar alla mina texter samtidigt som jag pratar med en sambo.
Jag skulle vilja ha ett ordentligt arbetsrum förutom ett ordentligt kök, vardagsrum och sovrum. Det finns ingen plats där jag gör allt. Rörlighet krävs. Showen är intim, men inte hemlighetsfull. Roten till det hela är de övergrepp jag har utsatts för, såväl som missbruket av andra och av jordens resurser och av mänsklig auktoritet. Som kultur har vi en omättlig aptit på mer och mer.
De måste göras med omsorg och ha karaktär. Det borde vara svårt att bli av med dem och en verklig känsla av förlust bör genomsyra ditt väsen. På grund av hur användbara de har varit, när en av mina brödknivar försvinner, gör det mig ledsen. På grund av sina försök på James Bonds liv och hans “spoutning” av Tom Cruise har han blivit en av Sveriges mest igenkända filmligister.
Utan tvekan har Jens Hultén haft en fruktbar och lång karriär. Men bakom kulisserna har han fått kämpa. Han diskuterar nu sin missbrukande uppväxt, upplösningen av hans föräldrars äktenskap och vilken inverkan hans kärlek till Gunilla Backman har haft på hans liv. Det är fantastiskt arbete av dig. Nuförtiden är min syn på livet ganska optimistisk.
Allt jag kan önska är mitt, och lite till. Status quo bör bibehållas. Ändå finns det mycket att säga om den globala situationen, som är en helt separat fråga. När jag ser tillbaka var det helt klart en onödig skit. Att behöva vara den som säger “ja” eller “nej” när någon frågar om de får komma in var ett riktigt hemskt jobb. Vissa försökte tvinga sig in, medan andra bedömdes som störande och utvisades.
Även om jag var yngre och tyckte om att agera tufft och manligt, var mitt liv på den tiden inte trevligt. Alla är bekanta för mig. Till var och en sin egen, men vi umgås inte riktigt med de killarna. Men Johan Hedenberg och jag har en stark vänskap. Jag också, och Benny Haag. Även om jag har många nära kontakter inom affärsvärlden, ser jag dem sällan utanför ramen för våra gemensamma professionella strävanden.
Jag förstår. I tre månader var han där dagligen och jag var där ibland. Vi tyckte att han var ganska trevlig. Men det är samma sak som hände med Krister Henriksson och de andra, förutom förstärkt. Tom Cruise är för isolerad för att fika med någon. Länge efter att jag slutade jobba som dörrvakt drev jag min egen martial konstskola. Dessutom förvärrades min alkoholism med tiden.
Jag hade ett jobb i alkoholbranschen, och det var en heltidsspelning. Det stämmer, jag var antingen slarvig eller sen. Medan det pågick låg jag och sov. Med ett ord, ja! Jag gjorde mig skyldig till detta också, när jag tyckte att allt var peachy. Jag drack för att jag trodde att det skulle göra mig gladare, men efter några år insåg jag att det faktiskt tömde mig. Efter allt hade jag väldigt lite tid kvar att leva.
Vänner drev iväg och jag missade en hyresbetalning. Mitt dåvarande spädbarn behövde mig, men jag kunde inte försörja honom. Inget jag försökte fungerade och jag gav upp. Om jag skulle fortsätta dricka eller till sist bli nykter, om jag skulle leva eller dö, var en fråga som livet självt besvarade. Säkert inte ens lite. Låtsas att du var ett offer för övergrepp.
