
Jörgen Hellman Familj – Forskningsintresse Min forskning, i dess vidaste eller djupaste mening, handlar om att undersöka hur olika synpunkter på verkligheten framstår som oundvikliga och självklara.De projekt som har analyserats har mestadels tagit sin geografiska utgångspunkt i Sydostasien, särskilt i Västra Java och Indonesien.
Ändå har frågorna sträckt sig från frågor som rör kulturarv och rituell symbolik till frågor som rör religion och politik.Efter att just ha flyttat till Göteborg, investerar jag för närvarande det mesta av min tid på projektet “Att practisera integration” (med FORTE som finansiär). Detta projekt leds av professor Lisa Kesson och doktorand Signe Askersjö.
För många har massförvirring blivit en integrerad del av det dagliga livet. Därför är projektets utgångspunkt erkännandet av att migration och mobilitet är det nya normala i Sverige, och dess mål är att undersöka likheter och skillnader i hur dessa fenomen verkligen implementeras i det dagliga livet.
Projektets utgångspunkt är insikten om att integration inte alltid är ett problem utan snarare en kontinuerlig process där hela befolkningen deltar.Detta projekt undersöker betydelsen av flera sociala och identitetsbildande kategorier i interpersonella interaktioner genom att studera hur identiteter kommuniceras och tas emot.
Genom fältarbete på en mängd olika arbetsplatser i Göteborg undersöker projektet hur mindfulness upplevs och omsätts i praktiken.Femton separat finansierade forskningsprojekt har genomförts mellan 1995 och 2020. I det första fallet ledde finansiering från SIDA/SAREC till publiceringen av avhandlingen med titeln Longser Antar Pulau: Indonesian Cultural Politics and the Revitalization of Traditional Theatre.
Frågor om nationell och etnisk identitet, samt metoder för kritisk reflektion bland unga på en teaterhögskola i Bandung, tas upp i en studie av indonesisk kulturpolitik. HSFR gav senare finansiering till ett projekt med titeln “Ritual Fasting on Java, Indonesia: Politics of Control and Empowerment.”
Detta projekt inspirerades av den betydelse javanesiska män fäster vid fasta för att avslöja olika typer av, ofta ganska globala, resultat. Fasta används flitigt för att omvandla den egna kroppen till en källa till makt, energi och inflytande, och en ständig maktkamp uppstår mellan olika grupper av människor från alla samhällsskikt (sociala, politiska och religiösa).
Efter detta finansierades ett projekt med titeln “Religiösa pilgrimsfärder på västra Java: balansera på gränsen mellan politik och det gudomliga” av Vetenskapsrådet för teknik och naturvetenskap. Pilgrimsfärder används inte bara för andlig och personlig tillväxt, utan också som ett sätt att nätverka och påverka ens socioekonomiska ställning.
Frågor som uppstår under och efter dessa pilgrimsfärder handlar om hur makt omvandlas och kommuniceras. Medan kroppslig förändring är central för de rituella praktikerna kring fastan, fokuserar pilgrimens praktik istället på idéer, installationer och hanteringar som syftar till att förmedla makt.
Projektet Islam och lokala traditioner i nära relation: förfädernas roll i konstruktionen av Indonesiens politiska framtid är den femte och sista delen i en serie studier om skärningspunkten mellan tradition, religion och politik i landet (VR finansierat) .
Genom historien har förfäder i Indonesien spelat olika roller i landets politiska landskap. Detta projekt undersökte hur och varför människor använder förfäder för att förstå och tolka det nuvarande politiska klimatet.
Under mitt tidigare fältarbete inom området kom jag i nära kontakt med ett flertal rituella tillfällen där media efterlysts av förfädersandar, och jag hade många givande samtal med dessa individer om både individuella och samhällsfrågor. Dessa händelser präglades av både vördnad och vardaglig vanlighet, och jag kände mig omfamnad av den utökade familjen jag hade nöjet att träffa.
Den här typen av möten med ritualer har sedan dess blivit ett riktmärke för att förstå omvandlingen av traditioner till politiska maktstrukturer. Både de medier som rapporterar om sina åsikter och de som aktivt deltagit i diskussionerna intervjuades.
Intervjuerna användes för att lära sig om människors attityder, relationer och förståelse för de politiska förändringar som Indonesien upplevde, samt hur de använde sina familjers röstmönster för att förbereda sig för en mängd olika framtida möjligheter.
Vetenskapsrådet för klimatförändringar och miljö finansierade det femte projektet, Att hantera terkommande kriser: Civil Society Organisation Under Flooding in Jakarta. Detta projekt är multidisciplinärt och det utvecklades i nära samarbete med.
Att ha femtiodelar är kanske inte den roligaste upplevelsen, men det är verkligen givande. Är det möjligt att en persons religiösa övertygelse påverkar deras val av “politikeryrke”? Mer än skatteutskottets antecedent, skatteutskottet, är det särskilt sympatiskt.
Det borde vara så när vi deklarerar våra inkomster och tillgångar, men det är det inte; Att undvika skatter och försöka komma ifrån att betala dem är sannolikt bara ett tecken på att en person är klok. Är rikedom en positiv drivkraft som bidrar till samhällets tillväxt som helhet? Beroende på vem du frågar får du ett ja. Om du frågade idémakarna till den svenska romanen Timbro skulle de utan tvekan svarat ja.
