Kalle Wessel Olycka – Följande tidningsrubrik fångar mitt öga: “Ignorerad i nöd – jagad av polis.” En amatörfotograf förföljs av myndigheter när de upptäcker sina bilder av en båtkatastrof. En man och en kvinna visas hålla i varandra när deras motorbåt går på grund och sjunker i detta skott. Den blivande fotografen är iväg på ett annat fartyg och fotograferar händelserna.
Myndigheterna är inte på jakt efter denna person eftersom de kräver fotografier av olyckan; snarare beror det på att fotografen, som också är båtens kapten, har brutit mot sjölagen genom att inte hjälpa behövande. En kapten har en moralisk skyldighet att hjälpa människor i fara.
Lyckligtvis kommer en annan båt och räddar killen och tjejen. Fotografen väljer dock att skicka in sitt arbete till en natttidning, där det kommer att visas i avsnittet »läsarbilder«. Denna persons önskan att få sitt foto i media speglar inte bara bristen på civilkurage, utan också en önskan om rampljuset. Något han utan tvekan uppnår, men nu är han på flykt för ett brott som kan få honom i fängelse i upp till två år om han grips.
Jag är nyfiken på hur den här personen rationaliserar sitt beteende. Kanske beror det på att processen med att ett skepp går ner bör registreras för eftervärlden. Kanske finns det något där som är värt att rapportera om. Att det finns passagerare ombord på den sjunkande båten som är i omedelbar fara ska ha hindrat honom från att ta bilder.
Ens känslomässiga och skygga beteende är oförklarligt. Med andra ord, det underliggande temat är rädsla och skygghet. Istället för att riskera att bli sårad, tog jag upp min kamera som en ursäkt för att inte hjälpa, och tänkte att om jag var upptagen med att ta bilder kunde någon annan förmodligen ringa ett telefonsamtal och larma myndigheterna.
Det verkar vara ett utbrett problem i det moderna samhället att människor inte längre känner medkänsla för sina medmänniskor som skadas i olyckor. En man som nyligen var på väg att dö efter en bilolycka har varit föremål för en nyligen publicerad nyhetsartikel. Folk samlas runt för att ta videor, men de gör ingenting för att hjälpa de anställda när de verkligen behöver hjälp med att lasta ett tungt föremål i ambulansen.
De fortsätter dock att skjuta och mannens död inträffar kort därefter. En polisinspektör säger: “Jag tror att det har gått över styr” efter att ett vittne sagt, “när du till och med uppmanas att hjälpa, Nyfikna amatörfotografer utgör ett allt större hot mot räddningstjänsternas effektivitet. Och jag kan inte ens börja förstå hur offret för en olycka måste känna när de får veta att ingen bryr sig tillräckligt för att hjälpa dem att sluta ta bilder av sin smärta.
Under min tid som fotojournaliststudent samarbetade jag i en uppsats som diskuterade läsarbildernas roll i media. Det var våren 2008, och fenomenets brister var redan uppenbara. Alla har en kamera på sin mobiltelefon, vilket gör det enkelt att svara på tidningsförfrågningar om inlämning av fotografier. Men alla tänkte inte på de moraliska konsekvenserna.
Många människor tycks numera ha övergett all form av moral, och den snabba urholkningen av gränser underlättas av den utbredda användningen av smartphones. Men vi måste fråga oss själva: “Hur skulle vi vilja bli behandlade om vi var i den position som personen som tog bilden när tragedin inträffade?” Detta gäller även om tekniken finns, media erbjuder pengar för dina bilder, och möjligheten att få många “likes” på sociala medier.
Vi behöver inte en fotografs posse; vi kan behöva lite hjälp. Det skedde en olycka på Stockholmsvägen vid lunchtid i lördags. En familjebil med små barn var bakifrån. Snabb respons från polis och räddningsarbetare uppskattades. Information tyder på att många passagerare åkte i de två inblandade bilarna, och åtminstone en av dem skadades, om än bara lindrigt.
Föraren av fordonet som orsakade kollisionen fick ett fältnykterhetstest av myndigheterna. Föraren blåste över den lagliga gränsen, så de arresterade honom misstänkt för DUI. Med tanke på att detta inträffade fredagen innan det stora evenemanget började, är det säkert möjligt att så är fallet.
I det här fallet verkar auktionen tyda på att båten och dess besättning är skyldiga till kapsejsningen. Kanske gjorde de något okonventionellt i ett försök att skapa ett större intresse. Uppenbarligen hände något. Jag gissar att Kalla och Peter är chefer, även om jag kan ha fel. Jag antar att ett företag äger den här yachten eftersom Peter E. inte bara gjorde några mindre ändringar.
Har genomgått flera operationer, men chanserna att återgå till sitt tillstånd före olyckan är låga. Polisen har nu levererat flera brottskallelser, vilket är som att lägga lite extra plåster på såren på sjukhuset. Benny, en kär kollega, vän och familjemedlem, godkännerlämnade efter en lång kamp mot sjukdom och vi saknar honom mycket. Han verkar gladast ute på vattnet, så låt oss hålla tummarna för att han stannar där.
Vi uppskattar dig, Niclas, och resten av gänget, för allt ditt hårda arbete och engagemang. Tillåt återkallelsedonationer från våra läsare och tittare stödjer Flashback. Med ditt stöd kan vi hålla dörrarna öppna för öppen diskussion om viktiga samhällsfrågor.
Din hjälp är mycket uppskattad. Peter E. har klarat uppgiften! Har genomgått flera operationer, men chanserna att återgå till sitt tillstånd före olyckan är låga. Polisen har nu levererat flera brottskallelser, vilket är som att lägga lite extra plåster på såren på sjukhuset.
