Karl Rosengren Barn – Som professor vid University of Rochester fungerar jag som en länk mellan avdelningarna för hjärna och kognitiv vetenskap och psykologi. Jag studerade för en doktorsexamen i utvecklingspsykologi, som handlar om hur mänskligt beteende och kognition utvecklas över tiden.
Att cykla, bygga vattenskotrar i trä, spela fotboll och äta glass är några av mina favoritsysselsättningar.Mina forskningsintressen fokuserar på hur både barn och vuxna framgångsrikt kan anpassa sig till skiftande förhållanden i sin närmiljö utan att äventyra deras säkerhet eller effektivitet.
Dessa frågor kan delas upp i tre distinkta forskningsspår:Jag har länge varit intresserad av hur barn resonerar kring saker och händelser i världen, och hur de kan se skillnad på vad som är möjligt och vad som inte är det.
På grund av detta undersökte jag hur barn bearbetar begrepp som magi, fantasi, kroppsliga förändringar som utveckling och metamorfos, och begreppet död.Mitt primära fokus inom området motorvetenskap har varit på hur både barn och vuxna lyckas hålla sig upprätt och effektivt utnyttja sina miljöer.
Jag har studerat de faktorer som påverkar brandmäns balans och gång, inklusive utrustning och utmattning, hur småbarn och vuxna lär sig att hantera sin balans och hur vissa erfarenheter, som att träna T’ai Chi, bidrar till förbättringar i hur äldre personer rör sig.
De flesta beteenden uppstår som ett resultat av samspelet mellan flera element, inklusive barnet, uppgiften och miljön. Jag studerar detta samspel mellan mental och fysisk tillväxt hos barn genom två olika infallsvinklar.
Först kommer vi att prata om hur även vuxna kan göra åtgärdsfel när de försöker göra något med ett föremål som antingen är för litet (skalfel), visas i ett fotografi (greppfel) eller endast tillgängligt via digitala medier ( mediafel).
Det andra underfältet undersöker hur barns konstverk utvecklas över tiden. Under ganska lång tid har den färdiga produkten av barnteckningar stått i fokus för många utvärderingar. Fokus i min forskning ligger på de bakomliggande mekanismerna som har effekt på slutresultatet.
I den här boken beskriver vi hur döden diskuteras med små barn i hemmet och skolan, och vi föreslår en modell för barns dödsförståelse som inbegriper både emotionella och intellektuella hänsyn.Projektets lilla stadsmiljö i Mellanvästern möjliggjorde en mängd olika kvantitativa och kvalitativa undersökningar.
Barn från medelklassen, europeiska amerikanska familjer (i åldern 3 till 6; N = 101) tillfrågades om sina kognitiva/affektiva förståelser av döden, och deras föräldrar (N = 71) fyllde i frågeformulär om sina barns erfarenheter och sina egna åsikter och beteenden om döden. Etnografiskt fältarbete, djupintervjuer, fokusgrupper och bokanalys med barn avrundade datamängden.
Det fanns en vanlig uppfattning bland föräldrar och pedagoger att barn inte bör utsättas för döden eftersom de inte kan bearbeta det känslomässigt eller intellektuellt. Alla barn, även de minsta, hade en rudimentär förståelse av det känslomässiga manuset för döden, vilket överensstämde med de budskap de kunde hitta i en mängd olika sociala miljöer.
På samma sätt visade de en djup förståelse av dödens beståndsdelar, och utmanade den utbredda föräldrarnas uppfattning att små barns kognitiva utveckling släpar efter vuxnas.Medan biologiska förklaringar till döden var normen för barn, använde många familjer också samexistensmodeller som kombinerade vetenskapliga och religiösa perspektiv.
Jämför dessa resultat med de från en preliminär undersökning av mexikansk-amerikanska familjer (N = 27 barn, N = 17 föräldrar), som visar en annan uppsättning av socialiseringsattityder och metoder.Barn av mexikansk härkomst i USA har ett distinkt perspektiv på döden jämfört med sina europeiska amerikanska kamrater.
En nyligen genomförd undersökning visade att 24% av amerikanerna har dubbl kreationistiska/evolutionära världsbilder, medan 41% har motsatt uppfattning.Endast 13% av befolkningen är strikt evolutionär.
Frågor kring undervisning och inlärning av evolution är extremt aktuella på grund av det utbredda motståndet mot idén att människor och andra varelser har utvecklats samt uppmärksamheten på den pågående diskussionen om vad som bör läras ut i offentliga skolor.
Utöver debatten om vetenskap kontra religion, varför förkastas evolution så ofta som ett legitimt vetenskapligt faktum? är frågan som utforskas i Integrating Research and Practice in Teaching and Learning about Evolution, som undersöker de otaliga kognitiva, sociokulturella och motivationsfaktorer som gör begrepp som evolution svåra att förstå.Den här boken sammanställer forskares arbete från en mängd olika områden för att undersöka effekterna av representativa och symboliska.
