Lena Apler Familj – Jag började jobba idag, jag har begravning på torsdag och känner mig lite sur. Jag vill gärna ha en pratstund med dig nästa vecka när någon pusselbitar har satts upp. Ha den bästa hälsan! Så här skrev Lena Apler, vd på Collector, klockan halv nio den 9 januari som svar på en intervjufråga.
Thomas, hennes son för nästan tre decennier sedan, skulle begravas. Det hade gått tjugo dagar sedan hans hjärtmuskel kollapsade och han hade plötsligt avlidit på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg när denna måndag rullade runt.
Andra kan ha varit mer villiga att avsluta intervjun frivilligt, kanske genom att påpeka vad de tyckte var särskilt attraktivt med intervjupersonen. Eller så kanske du bara är för upprörd för att svara. Ingen människa skulle någonsin vakna tidigt och gå och lägga sig tidigt bara för att vara ifred. Istället undrade Lena Apler om vi kunde vänta till dagen efter.
En kort stund senare sitter hon på Collectors Stockholmskontor och maler melmedvetet med gaffeln i en kycklingsallad och konstaterar att det var det bästa som intervjun aldrig tog slut.Så jag blev fysiskt effektiv på något sätt. Det är till den punkt där människor kopplar av från verkligheten och fruktbarheten de har upplevt och börjar tänka saker som, “Jag måste göra allt jag alltid gör.” Men det hade definitivt inte blivit så, säger hon.
Nästa gång hon tänker “javisst ja, jag är ensam” kan hon komma ihåg allt hon någonsin känt med en enda blick. Nu har insikten satt sig i henne, “både intellektuellt och känslomässigt”, som hon uttrycker det.
Handlingen att göra listor blev hennes terapi direkt efter Thomas avgång. Både små och stora uppgifter listades: hon skulle skämma bort sig själv med blommorna som hade skickats till henne, hon skulle äta en bestämd mängd mat och hon skulle slutföra alla arrangemang för sin kommande nyårsresa till Florens. Och dvärgschnauzern Hjalmar krävde samma vårdnivå som alltid.
Jag höll mig för mig själv så att jag inte skulle behöva möta min rädsla direkt hela tiden. Även om man uppenbarligen inte kan dra hela skiten. Det finns identiska timmar; det är bra; man måste slutföra det, säger hon.
Omsorg innehåller en hel del osjälviskhet. Men jag vägrar att tänka på det. Jag har förlorat min försörjning, men jag jobbar hårt varje dag, jag har många vänner och familjemedlemmar, jag är ekonomiskt säker, jag är fysiskt vältränad och jag äter bra. Många har det värre än så. Det är viktigt att ha en påminnelse till hands hela tiden, säger hon som en talisman.
Lena Apler tar företaget som hon var med och grundade och nu driver, Collector, i en lovande ny riktning. Hon har vunnit ett flertal utmärkelser och priser för sitt arbete i branschen, bland annat “Årets entreprenör” och “Årets kock” i Sverige under de föregående åren.
Hon har också delat upp sin karriär i två klart distinkta halvor. Hon hade redan samlat på sig betydande kunskaper om finansbranschen innan hon lanserade Collector 1999, efter att ha haft ledande befattningar på Bank Société Générale, Norska Kreditbanken, Svenska Export-Importbanken och SEB, och varit vice VD på Securum Finans. . Hon bytte karriär vid den tidpunkten. “Vid mogen lder”, säger hon sarkastiskt.
Under en period då bankernas lånevilja minskar har Collector en stark position. Stockholmskontoret expanderar snabbt. Cirka 100 av företagets 200 arbetare är stationerade där.Enligt hennes egen beskrivning är hon en tuff och krävande chefskock.
Hon är feminin, ja, men också maskulin, dynamisk och inspirerande, och hon vet precis vad hon vill. Hon tror att det är till sin fördel att hon började andra halvan av sin karriär så tidigt i livet.
När jag var i trettioårsåldern vägrade jag att ställa en fråga som kunde missförstås som dum. Nu är jag tillräckligt säker på mig själv för att göra det.Men i slutändan är hennes budskap ett oroande. Och hur glädjen att arbeta hon älskar blev hennes motivation att fortsätta även när det blev tufft.
Som ordspråket säger, “livet har två halvor”, eller i det här fallet, ett yrkesliv och ett privatliv. Den ideala situationen skulle vara att uppnå ett tillstånd av perfekt harmoni mellan de två. Men om en del är felaktig – i mitt fall, mitt personliga liv – är den professionella sfären där man kan vara säker. På den platsen hittar du allt typiskt. Som medlem i sin “samlarfamilj” talar hon varmt om dem.
Det gör min själ gott att gå till jobbet varje dag. När man har arbetskamrater, en signifikant annan och ett barn kan det vara svårt att koncentrera sig på uppgifterna. Att fokusera på de minsta detaljerna är inget man tvingar gör.
Thomas kropp härjades av cancer, vilket gjorde honom svagare. Ingen hade dock räknat med att hjärtat inte skulle kunna skrika. Den 19 december åt han och hans fru, Lena Apler, lunch med företagets bästa brass.
Följande morgon vaknade han med ett bubblande ljud i bröstkorgen och skakade om den. Han försvann samma eftermiddag. Lena Apler förklarar att Thomas är “hund med stövlarna p” och att hon kan känna en lättnad över det hela trots sitt ställningstagande.
Det sista steget genomfördes framgångsrikt av honom. Han behövde inte ligga och känna sig som “ingen till sist”, säger hon.Hon berättar mycket detaljerat för alla turnéer hur Makens sjukdom förändrade deras liv, hur han tvingades fly och hur framtiden de hade planerat tillsammans blev mindre trolig.
