Kalle Helenius Föräldrar – Det behövs fler fosterföräldrar, men många som kan vara intresserade upplever att den ekonomiska ersättningen är otillräcklig. I Borgbon anförtros Kalle Helenius rollen som fosterförälder.
Det är fantastiskt att vara runt barn, och det är roligt att bilda vänskap med andra barn.
Men det som oroar Kalle Helenius mest är den ringa storleken på barnbidragen. Familjen bör betala för tonns mat, kläder och andra utgifter av pengarna som erhållits för den ringande återbetalningen.
Dessutom kräver dagens flerförälderhushåll vanligtvis att en förälder är närvarande hela tiden. Barnet ska hämtas från mellanstadiet en skoldag, och det kan inte göras om båda föräldrarna är på jobbet.
Kerstin Martin, chef för socialt arbete för barn i Borg stad, berättar att hela Östra Sverige för två år sedan lyfte möjligheten att utöka antalet placeringar hos fosterfamiljer. Inget genomfördes enligt plan. Nu när Borgs ekonomi är i soptunnan varnar Martin för att en prishöjning knappt kommer att bli aktuell på ett tag.
Efter att Eastern European Family Bank misslyckats i sina ansträngningar att rekrytera fler fosterföräldrar, beslutade Borg stad att säga upp sitt avtal med organisationen. Stadens socialavdelning planerar att utöka sitt eget fosterhemsnätverk.
Planeringen tyder på att utvecklingsarbetet påbörjas efter nyår. Fosterhemmet som det finns idag kräver inga ytterligare personalresurser, enligt Kerstin Martin. Programledarna för “Melodifestivalen” och “Nyhetsmorgon” har tackat honom för hans arbete som festivalens ledare respektive ankare.
För David Hellenius är det viktigaste att välja jobb som gör att han samtidigt kan vara en närliggande pappa. Det är ingen hemlighet att jag alltid varit intresserad av att turnera runt i Sverige med en enmansshow, men nu när jag äntligen har fått ett barn känner jag att det inte är rätt tillfälle att stå och dansa på en scen i Alingsos medan min son spelar fotboll, säger 44-åringen som just nu är på modet tack vare julfilmen “Lyckligare kan ingen vara”.
KarinDavid Hellenius har yoga denna morgon precis som alla andra dagar. Ja, jag tränar nog lite för mycket. Jag är nästan 45, och jag börjar känna det i mina höfters och på andra håll när jag pressar mig själv för hårt i yoga, styrketräning och stretching. En gång led jag av hypotyreos, men jag lyckades bota mig själv med träning. Träningen har en medicinsk effekt.
Ja, det är där jag sitter: ja, det sitter i. Pizza är något jag kan äta högst en gång i månaden. Det började när jag blev pappa och ville hålla mig frisk så länge som möjligt så att jag kunde umgås med min son, Leo. Det har varit så länge för mig att jag inte längre känner behov av att söka upp det absurda.
En gång i tiden sov jag ut och vaknade inte förrän vid lunchtid. Jag kommer inte ihåg hur det var nu. Det är vad jag tror. Eric Rydman, en läkare som medverkade i min show “Helt sjukt”, berättade att det enda som hjälper mot hälsoångest är att försöka känna sig frisk.
Det är omöjligt att vara dödssjuk om man tränar och tar hand om sig själv. Det kanske inte registreras i skallen när en person är som mest upprörd i hypokondri, men kroppen och hjärnan kommer så småningom att haka på. Träning lugnar mig och är ett tecken på att jag är frisk. Taxichauffören Robert återupptar sin första seriösa romans med Sofia i “Lyckligare kan ingen vara” (Helena af Sandeberg).
Detta är ett samarbete mellan mig och filmens manusförfattare/regissör, Staffan Lindberg. Vi gjorde “Micke & Veronica”, och Staffan har funnits sedan “Hey Baberiba”-dagarna, som regissör när Peter Magnusson skrev “Sommeren med Göran” och “En kväll i Phuket”.
Jag var mer av en åskådare vid sidan av då i motsats till den aktiva deltagare jag är nu. Den här gången fungerade filmen “Love Actually” som vår inspiration. Efter att ha sett filmen är både Staffan och jag överens om att den lämnar tittaren med lite mer att tänka på.
Trogen titeln är “Lyckligare kan ingen vara” en romantisk komedi om en mångfaldig grupp par som sträcker sig över flera decennier, från en ung bloggare som har barn i tidig ålder till Kjell Bergqvist, en äldre man som skapar kärlek i sina gyllene år . Med Sveriges nuvarande politiska klimat verkade det som ett bra tillfälle att skriva en berättelse om vikten av att uppskatta människorna i sitt liv och vara tacksam för det man har.
Om vi gör en bra bild lämnar jag nästan allt till Staffan. Men det är bra att jag gillar att vara med i allt, inklusive tv-program. Själva arbetet bakom mjukvaran kräver mycket mer energi än själva utförandet.
De flesta programansvariga tar bara ett fint anteckningsblock och börjar skriva. Det här arbetssättet sparar mycket energi, men jag kan inte förmå mig att ge upp eftersom jag har så stora kontrollbehov; Jag vill fortsätta att förbättra mig och avancera i min karriär.
Nu när jag har avslutat den här säsongen av “Hellenius hörna” kan jag berätta att några av intervjuerna blev bra. Dolph Lundgren och Börje Salming öppnade upp som ett underbart exempel, och det kändes som om de gjorde det på riktigt.Jag är inte alltid på topp när jag gör mina tv-program; Jag känner ofta att jag kunde ha gjort det bättre.
